Arkiv för juni 11, 2009

Boxning och Paintball

Min högerhand är så gott som oduglig idag, jag skakar. Jag boxades igår på träningen, och som alltid när jag gör det får jag enorma skakningar i högra handen. Inbyggd vibrator har jag redan hört av två män (så klart….)
Det är väl nån nerv som får sig en rejäl omgång. Men det är irriterande, för jag kan inte skriva:(
Men det är kul att boxas, känner man att man inte har nån ork kvar tänker man bara på nått som gör en riktigt förbannad, så orkar man några snytingar till….

Snart ska jag packa ihop här på jobbet och åka pendel till Bålsta där Conny hämtar upp mig, sen bär det iväg till Enköping och en omgång Paintball, som jag inte ska vara med på. Jag fotar istället! Jag vill inte dra på dom där äckliga svettiga kläderna och en äcklig mask som nån annan har kladdat i. Och så gör det ont att få bollarna på sig, jag som får blåmärken av ingenting skulle inte vara vacker efter den där krigsstunden, då alla karlar antagligen skulle sikta in sig på den ensamma tjejen.
Efter det har vi hyrt in oss i relaxen på Park Astoria, och sen blir det mat och dryck på Corner. Ja, jag undrar ja hur denna kväll kommer sluta, jag vet ju hur dom där grabbarna är…..
Själv ska jag ta det ganska lugnt, en annan måste pallra sig till jobbet imorgon, och då blir det AW med kollegorna.

Lämna en kommentar »

T+P = Sant

Det är som med en trisslott, plötsligt händer det, man trillar dit ordentligt, när man minst anar det… Och kanske just därför. Den ständiga singeln Tessa som bestämt sig för att bara rå om sig själv nu när hon har landat, leva storstadslivet och göra som hon själv vill, inte ha någon att ta hänsyn till, träffa nya spännande människor, vara denna spontana och flexibla tjej som hon egentligen är, nu när hon äntligen har landat, på riktigt!

Men så stod du bara där,  på Joar Blå, för drygt fyra veckor sen,  det var inte bara det att du stod där och var stilig, snygg och sexig, du utstrålade något som gjorde mig nyfiken. Det var inte många ord som utbyttes under de få minutrarna vi stod där båda två, men ändå lyckades du etsa dig fast på min näthinna.
När jag var på väg hem kom du fram och frågade efter mitt nummer, och det fick du, och det är jag glad för.

Dom här fyra veckorna har inte varit en dans på rosor, jag hade ju bestämt mig, precis som du. Jag har grubblat, jag har funderat på vad som är rätt och fel, jag har försökt stängt av, gömt mig bakom min välbyggda mur, jag har lovat mig själv att aldrig träffa dig igen, jag har gråtit, jag har blivit sårad, jag har sårat. Det har hänt mycket de senaste veckorna, både gott och ont. Och det kommer inte bli lätt. Du har lyckats väcka mina förpuppade fjärilar i magen, du har plockat fram så mycket av mitt gamla jag, den mjuka, känslomässiga Tessa som jag en gång var, det måste betyda något, och jag känner att jag måste ta vara på det. Du gör mig glad, du gör mig varm, du gör mig galen. Du har fått mig att våga känna, och jag tillåter mig det…. Du berör mig, mycket!
Vad detta leder till vet varken du eller jag, jag vet bara att det känns bra just nu. Vi lägger det som hänt bakom oss och ser framåt, framtiden står framför oss, vi tar en dag i taget, och jag vill att du ska finnas där….

puss

Du, rör vid mitt inre
Du, du fyller mitt sinne
En dröm förvandlas till en verklighet
En värld, som väntar på oss….

heart

Kommentarer (2) »